Författarintervju

Carin Johansson om sitt författarskap

Författaren bakom boken Loves super besvärliga bajskorv som inte vill komma ut Carin Johansson. Fotograf: Linnea Lämås

Carin Johansson är författaren bakom Loves super besvärliga bajskorv som inte vill komma ut, en stor favorit bland Lylli-läsarna. Boken utforskar ämnet förstoppning och ger enkel och underhållande information om orsaker samt hur magen och tarmarna fungerar. Med sina vackra och färgglada illustrationer fascinerar den barnen fullständigt. Vi har haft nöjet att få ställa några frågor till författaren bakom succén. 

‍Hej Carin, din bok Loves superbesvärliga bajskorv som inte vill komma ut är vår mest lästa och lyssnade bok. Hur tror du det kommer sig att den är så populär? Och hur känns det?   

‍Det går ju inte att komma undan att ämnet, bajskorvar, i allra högsta grad tilltalar huvudmålgruppen barn 3-6 år. Men vi hade verkligen stort fokus på barn medan vi tog fram boken. Jag vill att barn som läser boken ska förstå allt innehåll, att skämten ska vara anpassade till deras ålder och att bilderna ska tilltala dem. Så jag hoppas att lite av det arbetet och de tankarna bakom ligger till grund för barnens uppskattning av boken.  

Det känns givetvis otroligt bra att boken når ut så fint till barnen via er app. Barn verkar kunna lyssna på boken om och om igen och det betyget är ju förstås svårslaget.    

‍Hur skulle du beskriva ditt mest betydelsefulla ämne att skriva om och vad är anledningen till dess betydelse för dig? 

‍Jag är miljövän i huvudsak och det allra viktigaste för mig är egentligen att skriva om miljöfrågor, för det tycker jag är vårt allra viktigaste problem att jobba med på alla fronter. Men miljö och hälsa har ju ofta en stark koppling till varandra. Loves superbesvärliga bajskorv som inte vill komma ut handlar om förstoppning. Förstoppning hos barn har ökat konstant sedan många år tillbaka, bland annat på grund av att barn går med blöjor betydligt längre mot förr. Barn slutar idag i genomsnitt med blöjor vid 3,5 års ålder. Den höga blöjkonsumtionen är ett stort och onödigt miljöproblem. Att tarmhälsa lyfts på ett roligt sätt i boken kan förhoppningsvis bidra till att barn slutar med blöjor tidigare.    

Men för att återgå till frågan. Det finns så mycket som är bra att skriva om och jag får nya idéer hela tiden. Det viktigaste är att våra barn mår bra och får en trygg uppväxt med sunda värderingar. För det behövs det en mångfald av böcker. Böckerna får inte lämna barnen oroliga, de bör vara anpassade efter deras kunskapsnivå och de bör vara respektfulla inför naturen och alla människors lika värde.   

‍Hur spenderar du din lediga tid när du inte ägnar dig åt att skriva barnböcker? 

Jag tycker om att vara ute och njuta av naturen. Vi har en stor trädgård som vi har fyllt med höns, katter och en massa bärbuskar och fruktträd. Nu så här på senvåren njuter jag av blomprakten, men längtar också till att jag kan klättra i körsbärsträdet och äta körsbär.

Men jag har förstås en bakgrund och det är som statsvetare med miljöinriktning. Jag har jobbat i olika kommuner i många år. Just nu vikarierar jag ibland på en förskola och en lågstadieskola för att komma nära min målgrupp. Som barnboksförfattare behöver jag ha bra koll på vilken typ av saga en 4-åring gillar och skillnaden mellan en 6-åring och en 7-åring när det gäller svårighetsgrad på en text.   

‍Vad var ditt drömyrke när du var liten?  

‍Jag minns att jag en period då jag var 9 år drömde om att bli världsberömd sångerska. Men jag har aldrig sjungit, så det var ju en ganska planlös tanke. Det kan ha varit det glamourösa i att stå på scenen i glittriga klänningar som lockade.
‍
Jag ville också bli uppfinnare. Det var Skalman som inspirerade till det. Det vill jag faktiskt fortfarande bli! Jag har ett block fullt med idéer, men jag vet inte hur jag ska ta tag i dem. Jag är tyvärr inte lika skicklig som Skalman på den punkten, fast jag är nästan lika bra på att sova som honom!   

Jag har till skillnad från många andra författare aldrig drömt om att bli författare. Det kom faktiskt lite som en överraskning för några år sedan att det är det jag vill bli. Men jag är inte mindre glad för det.  

Som liten drömde jag mycket om att resa utomlands, mest dit det fanns palmer vid stränderna. Det är kanske inte direkt ett jobb, men jag var backpacker i flera år efter gymnasiet. Då fick jag ligga på stränder i Söderhavet under kokosnötspalmer. Mina upplevelser från resorna tar jag nu med mig in i mina manus och böcker, så nästan att det blev ett jobb ändå!    

‍Vilken bok är din personliga favorit bland de du har läst? 

‍En barnbok jag älskade som liten var Pingvinen som alltid frös. Det är en härlig historia. Jag frös alltid som barn på vintern och inte helt överraskande så älskade jag slutet när han kom till Söderhavet.   

‍Jag kan faktiskt inte direkt minnas att jag har någon favoritbok som vuxen. Det är ju jättepinsamt som författare att svara så, men alla författare kan ju inte vara litteraturnördar … Men jag älskar att läsa och försvinna bort i en bok till andra miljöer.  

Jag föredrar att läsa historier som har hänt i verkligheten eller som utspelar sig i en realistisk, nutida eller dåtida, miljö. Jag blir väldigt gripen av sanna historier. Att andra människor har upplevt just det jag läser om. Jag blir också väldigt tagen av att förstå lite mer av hur det är i andra delar av världen eller i andra kulturer. Två böcker jag minns speciellt är Till Afghanistan kommer Gud bara för att gråta och Morgon i Jenin. 

Till Afghanistan kommer Gud bara för att gråta är en sann berättelse om en kvinnas liv i Afghanistan. Den iranske dokumentärfilmaren Siba Shakib träffade henne på en flyktingstation och häpnade över hennes personlighet. Boken börjar någonstans när Shirin-Gol är liten och Ryssland invaderar landet. Shirin-Gols livsöde är likt många andra kvinnors öde i Afghanistan.   

Morgon i Jenin utspelar sig i Palestina/Israel och inleds med att palestinier tvingas lämna sina hus och sina marker. De förflyttades till flyktingläger. De äldre generationerna upprätthöll till en början traditioner, berättelser och gammal kunskap i lägren. Allteftersom de äldre dog ut och nya föddes så fanns det inte så mycket kvar av deras kultur. Livets mening med att skörda oliver och fikon fanns inte mer. Moral och värderingar blev svårare att upprätthålla i den bistra miljön de befann sig i. Den insikten bet djupt i mig. Israel-Palestinakonflikten återkom ofta i nyheterna under hela min uppväxt, men det var mycket jag inte förstod då som liten. Men nu har jag lärt mig att 1948-kriget ledde till att 750 000 palestinier tvångsförflyttades till flyktingläger.     

‍På vilket sätt tror du att vi kan främja läsning hos barn i en allt mer digitaliserad värld? 

Tv-spel, videor och Tv skapar en passivitet som är oerhört svårt att bryta. För många av oss är det svårt att förstå att en del föräldrar idag låter barnen sitta vid en skärm och titta också när familjen sitter samlade vid matbordet för en gemensam måltid.   

Vi födda på 1900-talet har kanske svårt att jämställa en pappersbok med en bok på en skärm, men att det skulle vara någon form av skillnad på det sitter kanske mest i huvudet. Eftersom barn idag lever nära skärmar så är böcker på skärmen förmodligen ett väldigt bra sätt att få barnen att läsa.   

Att barn har möjlighet att ta del av böcker de tycker om, tror jag är en bra grundförutsättning för ett fortsatt läsintresse. Att behöva lyssna på böcker man inte gillar eller som man inte mår bra av lär inte locka inte till fortsatt egen läsning i samma utsträckning. Våra bibliotek erbjuder fina möjligheter för barn att bläddra bland böcker och plocka upp de böcker som intresserar dem. Det är så viktigt att vi fortsätter värna om biblioteken. Många bibliotek är idag härliga platser för barn att befinna sig i med soffor och inspirerande lekhörnor. 

Att barn får ett enormt utbud att välja på via Lylli ger också fantastiska möjligheter för barn att hitta böcker som just de tycker om. Jag tror och hoppas att det stora utbudet av böcker via moderna appar som Lylli ökar möjligheten till att finna läslycka.